work in progress on this site

BEFORE VÅG JAN

HUNDREDS OF YEARS IN THE PARISH

Före Våg Jan - hundratals år i bygden

Våg Jan was our ancestor who came to represent the new times that industrialism meant. He was able to break free from poverty and get his own croft thanks to the increased demand for iron, which meant that he became a decently paid coal worker. But before him there have been many generations of soldiers, peasants and homesteaders. In this section, we take a closer look at them.

The source of our knowledge of the generations from the 18th century and back is the church books in the first place. These date back to the beginning of the 17th century. Sources of older material are mainly tax records and legal documents

Våg Jan var vår förfader som kom att representera de nya tiderna som industrialismen innebar. Han kunde bryta sig loss ur fattigdomen och skaffa ett eget torp tack vare den ökade efterfrågan på järn, som gjorde att han fick hyggligt betalda kolare arbeten. Men före honom har det funnits många generationer av soldater, bönder och bergsmän. I det här avsnittet tittar vi närmare på dem.

Källa till vår kännedom om generationerna från 1700-talet och bakåt är kyrkböckerna i första hand. Dessa sträcker sig bakåt till början av 1600-talet. Källor till äldre material är främst skattelängder och juridiska handlingar

The persons of the 18th century

1700-talets människor

The picture below shows Våg Jan's large family, with our own "family father" Våg Erik Jansson in the middle of the siblings.

It also shows the three generations who went before Våg Jan. All of them lived their lives in Rävåla:

His father Per Persson Granberg and mother Christina Persdotter, The father was called up for Gustav III's war against Russia 1788-90, and then remained in Finland and died there, probably 1894. Read more about him on the page Finland in our history. The mother had to take care of the three children herself. Both of them died and after a few years the mother could not support herself but had to become a beggar. When she was old she was taken care of by Våg Jan who had a job and his own housing.
Våg Jan's father's father Petrus Ersson Granberg and father's mother Anna Ersdotter Petrus was a soldier and he and Anna had a difficult life. By the time of malnutrition in Sweden 1772-73, when 5% of the population died, the family was severely affected. Five of the seven children died of rubella (dysentery). Petrus and Anna moved to Finland, which was then a part of Sweden. Their two youngest children Johan (b.1774) och Catharina (b.1780) grew up there and became Russian nationals when Sweden lost Finland to Russia 1809 (se page Finland in our history ).
His mother's father Per Månsson and mother's mother Maria Persdotter

Den här bilden ovan visar Våg Jans stora familj, med vår egen anfader Våg Erik Jansson. Den visar också dem som gick före Våg Jan, alla boende i Rävåla:

Hans far Per Persson Granberg och mor Christina Persdotter, Per kallades in till Gustav III:s krig mot Ryssland 1788-90, och blev sedan kvar i Finland och dog där, förmodligen i nästa krig 1809. Modern fick själv ta hand om de tre barnen och efter några år kunde hon inte försörja sig utan fick bli tiggare. Sista delen av sitt liv kunde hon bli omhändertagen av Våg Jan som hade arbete och eget boende.

Hans farfar Petrus Ersson Granberg och farmor Anna Ersdotter, Petrus var soldat och han och Anna hade haft ett tungt. När det rådde missväxt åren 1772-73 hade familjen drabbats hårt, och fem av de sju barnen avlidit i rödsot (dysenteri). Petrus och Anna flyttade till Finland (bilden t h) och där växte deras två yngsta barn, Johan (f.1774) och Catharina (f.1780) upp och blev finska medborgare.

> Hans morfar Per Månsson och mormor Maria Persdotter

From the 18th back to 16th century

Från 1700-talet tillbaka till 1500-talet

Petrus, who we mentioned above moved to Finland, was the son of a soldier who had another root named Barkman (more abour the root system on the Våg Jan page). He also lived in Rävåla and got this root in 1753. Before that he was a vargeringsoldier* . If we look a little at his closest ancestors, we will land in the 16th century!

Petrus som flyttade till Finland (ovan) var son till en soldat som hade ett annat rote med namnet Barkman. Detta rote fick han 1753. Dessförinnan var han vargeringskarl* Om vi tittar lite på hans närmaste förfäder så kommer vi att landa i 1500-talet!

*Vargering soldiers: (The meaning of "vargering" is defending) During Karl XII and the Great Nordic War, rust holders and root holders began to acquire reserve men, so-called vargering soldiers. They could quickly enter in the event of decay of the regular soldier. These were often the sons of the regular soldier. One reason for starting to use vargering soldiers was that the root farmers wanted to avoid having to report for military service themselves if they did not succeed in getting a new soldier in time. This could be difficult in times of war.

The wargering system ceased in 1811 when the war organization changed.

Vargeringssoldater:Under Karl XII och Det stora nordiska kriget började rusthållare och rotehållare att skaffa reservkarlar, sk vargeringssoldater. De skulle snabbt kunna gå in vid förfall av den ordinarie soldaten. Dessa var ofta söner till den ordinarie soldaten.
Ett skäl till att man började använda vargeringssoldater var att rotebönderna ville slippa att själva behöva inställa sig till krigstjänst om de inte lyckades skaffa fram en ny soldat i tid. Detta kunde vara svårt i krigstider.

Vargeringssystemet upphörde 1811 då krigsorganisationen förändrades.

Erik married in 1728 the seven year older Maria Karlsdotter Rotkopp, and had 4 children with her, including our Petrus. Maria came from Hjulsjö in Örebro County, where her father was a miner and a trusted man, so-called six man or root master. This was one of six elected representatives in a parish who was responsible for enforcing the decisions of the parish meeting. The sex man was also a member of the parish court, and was appointed by the parish meeting, and it was required that he had a trusted position in his home parish.

Maria's grandfather was called Anders Bryngelsson Rotkopp and was a miner in Filipstad, Värmland. He was the son of Bryngel Bryngelsson who was born in 1596.

Maria's grandmother, Barbro Karlsdotter, had a grandfather, Nils Halvardsson, who was born in 1580. This Nils Halvardsson had a father, Halvard Larsson, who was born in 1555, and a mother, Ingeborg Persdotter, born in 1550. Ingebord is our oldest known ancestor to date.

However, in 1748 Maria died and two years later Erik was remarried to 14 years younger Anna Persdotter from Norrbärke.

Erik gifte sig 1728 med den sju år äldre Maria Karlsdotter Rotkopp, och fick med henne 4 barn, däribland vår Petrus. Maria kom från Hjulsjö i Örebro län, där hennes far var bergsman och en betrodd man, s k sexman eller rotemästare. Detta var en av sex förtroendevalda ordningsmän i en socken som hade ansvar för att sockenstämmans fattade beslut verkställdes. Sexmannen var också ledamot av sockenrätten, och utsågs av sockenstämman, och det krävdes att man hade en betrodd ställning i sin hemsocken.

Marias farfar hette Anders Bryngelsson Rotkopp och var bergsman i Filipstad, Värmland. Han var son till Bryngel Bryngelsson som var född 1596.

Marias farmor, Barbro Karlsdotter, hade en morfar, Nils Halvardsson, som var född 1580. Denne Nils Halvardsson hade en far, Halvard Larsson, som var född 1555, och en mor, Ingeborg Persdotter, född 1550. Ingeborg är vår hittills äldsta kända ana.

1748 dog Maria och två år senare gifte Erik om sig med fjorton år yngre Anna Persdotter från Norrbärke.