Erik was born in 1818 and grew up as a middle child in the large sibling group. When he is 31 years old, he marries the five-year-younger Maja-Lisa Jansdotter from Ludvika, 1849. They then live with Erik's parents and the first child, Per Erik, arrives in 1850. Little brother Daniel is born in 1855.

Erik is a coal miner like his father, and gets a job for Ludvika mill. This means that the family in 1857 can move into one of the mill's crofts in Ullnäset at the northern tip of Lake Saxen. It fits well, because the family has just been expanded this year with a girl, Johanna, called Hanna. So the next child, son Eric, is born in the new place in Ullnäset. Another child is born there too, daughter Sophia, 1863.

When the children grow up, the compulsory schooling has been completed in Sweden. The children would go to school for 6 years and learn to read, write and memorize catechesis. The letters that remain after the siblings reveal that the school was not so careful about teaching writing, the words often misspelled,dialectal expressions. But then it was not imagined that they would need writing in the future, since they were supposed become farmers, crofters, workers or wives. 

Grandfather Jan died in February 1871 and already in the summer Erik began to redeem his siblings to become the owner of Styggviken. It is very gratifying and surprising that he managed to raise money for this. He had probably been planning for several years and saved off his coal salary.  

It is in the autumn the same year, the family moves the few kilometers to their own croft. Erik quits Ludvika Bruk and becomes a full-time Croft owner, busy cultivating the land and caring for the animals together with his wife Maja Lisa.

The children also participated in the work as they did in those days. But when they grew up, they must also contribute to their own livelihood and find work , as servants and as maids among homesteaders and peasants. 

Erik's life did not last very long, he died in 1887 when he was 69 years old. His Maja-Lisa lives on until 1899, and she dies at the age of 76. When they pass away, they have both seen their children grow up, and several of the five children have emigrated.

When Erik dies, Maja-Lisa lives alone in Styggviken after a few years. The only child remaining in Sweden, Per-Erik, lives with his family in Broby, first with the parents-in-law and then in their own house.

The lake Saxen seen from Ullnäset

The school house in Rävåla, built 1859, where all Eriks children went to school 

But even if the children should go to school they were expected to work in farming too (the picture is not of the family)

Erik's calculations of the payment he has done to his siblings. Note that for the sisters their husbands are named

The cottage had two rooms, the bigger included the stow. At the most 8 persons slept here (for a short time when Per Erik was married)

Erik föds 1818 och växer upp som mellanbarn i den stora syskonskaran. När han är 31 år gifter han sig med den fem år yngre Maja-Lisa Jansdotter från Ludvika, 1849. De bor då hemma hos Eriks föräldrar och ganska snabbt kommer första barnet, Per Erik, 1850. Lillebror Daniel föds 1855.

Erik är kolare som sin far, och får arbete åt Ludvika bruk. Det innebär att familjen 1857 kan flytta in i en av brukets torp i Ullnäset vid sjön Saxens nordspets. Det passar bra, för familjen har just utökats med en flicka, Johanna, som kallades Hanna. Så nästa barn, sonen Eric, föds på det nya stället i Ullnäset. Ytterligare ett barn föds där, dottern Sophia, 1863.

.

.

När barnen växer upp har den obligatoriska skolgången genomförts i Sverige. Barnen skulle gå 6 år i skola och lära läsa, skriva och rabbla katekesen. De brev som finns kvar efter syskonen avslöjar att skolan inte var så noga med att lära ut skrivkonst, breven är ofta felstavade och med dialektala uttryck. Men så föreställde man sig ju inte heller att de skulle ha behov av skrivkonst i framtiden, de skulle ju bli bönder, torpare. arbetare eller hustrur. 

Farfar Jan dör i februari 1871 och redan på sommaren börjar Erik att lösa in sina syskon för att bli ägare till Styggviken. Det är mycket glädjande och förvånande att han lyckades uppbringa pengar till detta.  Förmodligen hade han planerat i flera år och sparat av sin kolarelön. 

På hösten samma år flyttar familjen de få kilometrarna till sitt egna torp. Erik slutar vid Ludvika Bruk och blir Torpägare på heltid, sysselsatt med att odla jorden och sköta djuren tillsammans med hustrun Maja Lisa.

Barnen deltar också i arbetet som de gjorde på den tiden. Men de måste också bidra till  försörjningen och skaffa arbete när de blev större, som drängar och som pigor hos bergsmän och bönder.

Eriks liv blev inte så långt, han dör 1887 när han är 69 år. Hans Maja-Lisa lever vidare till 1899, och hon dör 76 år gammal. När de går bort har de båda fått se sina barn växa upp, och de flesta av de fem barnen har emigrerat.

När Erik dött, bor Maja-Lisa ensam kvar i Styggviken några år. Enda kvarvarande barnet, Per-Erik, bor med sin familj i Broby, först hos svärföräldrarna och sedan i eget hus.

The cottage in Styggviken was dacayed in the 20th century when nobody lived there anymore. But my father Nils, who was a building engineer (and also a senator in the Swedish Riksdag) had the cottage rebuilt exactly as he remembered it.

This is the hay shelter seen from the cottage. It stands there by the sea exactly as it did when the family lived here. There was also a stable a bit closer to the cottage. The cows and a horse pastured on the grass

Maja Lisa was born in Ludvika, illegitimate daughter of Maja Jansdotter who eventually marries a man 18 years younger. Maja had to start working as a maid early and served in a homesteader's farm near Styggviken when Erik's father Jan had been the owner the croft. In 1849, Erik and Maja Lisa married, and for the first few years lived in a coaler house belonging to Ludvika bruk a few kilometers north of Lake Saxen. Then they moved to Styggviken when Erik had become owner, where the children grew up.

The grown up children moved to work and four of them eventually emigrated. Daniel 1879, Erik 1884, Sophie 1889 and Hanna 1896. The eldest, Per Erik, remained but moved to his parents-in-law in Broby in the same parish, after he married in 1881.

After the fourth child had emigrated, Maja Lisa was quite alone on the croft in Styggviken. In December 1894, she suffered a stroke and was taken to hospital. This started correspondence between Per Erik and his siblings. Per Erik obviously wanted the siblings to contribute to the mother's care and subsistence, since they now had become prosperous Americans (or, like Hanna, soon were going to) as he imagined. 

Maja-Lisa had a stroke with hemiplegia

Maja Lisa föddes i Ludvika, oäkta dotter till Maja Jansdotter som så småningom gifter sig med en 18 år yngre man. Maja fick tidigt börja arbeta som piga och tjänstgjorde i ett bergsmanshem i närheten av Styggviken när Eriks pappa Jan hade blivit ägare till torpet. 1849 gifte Erik och Maja Lisa sig, och bodde de första åren i en kolarbostad som tillhörde Ludvka bruk några kilometer norrut vi sjön Saxen. Därefter flyttade de till Styggviken när Erik blivit ägare, och där  växte barnen upp.

De vuxna barnen flyttade efterhand till arbeten och fyra av dem emigrerade så småningom Daniel 1879, Erik 1884, Sophie 1889 och Hanna 1896. Den äldste, Per Erik, blev kvar men flyttade till sina svärföräldrar i Broby efter att han gift sig 1881.

Efter fjärde barnet emigrerat blev Maja Lisa ganska ensam på torpet i Styggviken. I december 1894 drabbades hon av slaganfall och togs in på sjukhus. Det startade brevväxling mellan Per Erik och syskonen. Per Erik ville uppenbarligen att syskonen kunde bidra till moderns vård och uppehälle., eftersom de nu blivit välmående amerikanare (eller snart skulle bli som Hanna) som han trodde, 

Hanna, Daniel and Sofia have all received letters from Per Erik informing them of their mother's stroke before Christmas 1894. It can be understood from the siblings' answer that Per Erik announced that the mother is in the hospital, that she is somewhat better but paralyzed and bedridden. It also appears that he raised the question of how the mother should be supported during her illness. Per Erik mentions that Maja-Lisa's neighbors think she should be sent to the poorhouse in the parish, Pärlby. It is probable that this is to be taken as a menace, Pärlby was not at place you sent your mother to...

Hanna, Daniel och Sofia har alla fått brev av Per Erik med underrättelse om moderns slaganfall före jul 1894. Det kan utläsas av syskonens svar att Per Erik meddelat att modern ligger på lasarettet, att hon är något bättre men förlamad och sängliggande. Det framgår också att han tagit upp frågan hur modern ska försörjas under sin sjukdomstid. Per Erik nämner att Maja-Lisas grannar tyckt att hon ska sändas till fattighuset i socknen, Pärlby. Det är troligt att detta ska ses som en hot, Pärlby var inte en plats du skickade din mamma till ...